Den här bloggen vill lyfta fram en ny genre - dissonantica.

Världen är full av duktiga artister. Tonsäkra, välsjungande och lyckade artister med absolut gehör och kristallklara stämmor. Deras musik är fantastisk, får oss att gråta, skratta, dansa, älska etc.

Men det finns också "misslyckad" musik. Jag tänker på dem som faktiskt trott sig ha sångens gåva men som helt enkelt inte alls kunde sjunga. Producenter som lanserat artister av helt andra skäl än musikaliska. Spretiga inspelningar med obalanserade instrumentalinsatser utan harmoni.
Det är dessa ofta bortglömda, bespottade och undanskuffade stackare jag nu vill lyfta fram i ljuset. För faktum är att det finns något vackert där, i det icke perfekta och disharmoniska. Där finns en vilja att skapa något, en önskan om att få bli lyssnad till, en styrka mitt i det veka.
Följ med till en oförutsägbar och underhållande värld av orena klanger, svaga sånginsatser och kanske framför allt brustna drömmar. Den "dåliga" musiken - dissonantican.

söndag 2 maj 2010

Banu Alkan - Afrodit (Turkey 1998)

Banu Alkan debuterade som skådespelerska i Turkiet redan 1975. De filmer hon medverkat i är helt klart av den mer avklädda sorten, och i Turkiet är hon idag känd som en skandalomsusad sexsymbol. Detaljer kring detta behöver vi inte gå närmare in på, utan vi tar oss istället en titt på hennes musikaliska karriär. Den inleddes i slutet av 90-talet med albumet Afrodit-Neremi. Skivan sågades totalt av de turkiska kritikerna, och det behövs inte många sekunders lyssnande för att begripa varför. Banu sjunger falskt hela albumet igenom. Musiken är det dock inget fel på om man tar hänsyn till att den spelades in 1998. Man kan höra hur producenten verkligen kämpat för att "bädda in" Banus falsksång i flera lager av sångspår, men tyvärr lyckas man inte dölja hennes brist på musikalitet. Misslyckandet är ett faktum. Eller det beror ju på hur man ser det, själv är jag tacksam att Turkiet har en egen falsksångsdiva med tanke på den höga kvalité turkisk musik i övrigt håller.
Lyssna här till titelspåret "Afrodit" och orientaliska vackra "Osmanlı Erkeği".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar